Foredragsholdere Barnet & Rusen 2018

Forsiden/Foredragsholdere Barnet & Rusen 2018

Foredragsholdere Barnet & Rusen 2018

Mark Bellis

Professor Mark Bellis is the Director of Policy, Research and International Development for Public Health Wales and Professor of Public Health at Bangor University. Mark is the Head of the World Health Organization Collaborating Centre on Investment for Health and Well-being and a member of the WHO global expert advisory panel on violence prevention.

Mark has undertaken substantive work in the fields of violence prevention, alcohol, drugs and sexual health. As well as international work with WHO, Professor Bellis has also worked as an advisor to organisations including; United Nations Development Programme, United Nations Office on Drugs and Crime and United Nations International Children’s Emergency Fund. He has published over 170 academic papers and more than 250 applied public health reports and continues to direct an on-going research programme examining the prevention of violence and its impact on health across the life course.

An increasing international literature describes strong relationships between exposure to adverse childhood experiences (ACEs) and their impact on health across the life-course. ACEs include being a victim of abuse or neglect as well as growing up in households in which there are issues such as domestic violence or adult substance use problems, long-term mental health conditions or criminal behaviour leading to incarceration of family members. Recent studies have shown that ACEs can alter early brain development and have lifelong impacts on individuals’ health. The presentation explores relationships between exposure to ACEs and the adoption of health-harming behaviours such as smoking, heavier alcohol consumption, drug use and risky sexual behaviour. In addition, the presentation examines how ACEs contribute to individuals developing a greater propensity for anti-social behaviour (including violence), poor mental health outcomes and the earlier development of health conditions including cancer, heart disease and diabetes.

Resilience reflects an individual’s ability to transform potentially toxic stress into tolerable stress and consequently reduce the harmful physiological and psychological impacts from such stressors occurring during childhood development (i.e. ACEs). By exploring resilience, the presentation will examine how, in childhood, support from trusted individuals and other connectedness can protect individuals exposed to ACEs from suffering associated harms. Finally, the presentation will examine how health, education and other sectors can adopt an ACE informed approach to prevent ACEs, build resilience and provide support services for those with a history of ACEs.

Kari Lossius og Bente Karlsen Røstad

Kari Lossius er psykologspesialist og fagdirektør ved Bergensklinikken. Hun har arbeidet innen rusfeltet i mer enn 30 år. Lossius har i denne perioden arbeidet som kliniker, forsker og leder. I tillegg er hun veileder på universitetet i Bergen og gruppeterapeut ved Studentens Psykiske Helsetjeneste. Hun har også i mange år arbeidet med voldsutsatte kvinner i regi av brukerforeningen Hieronimus.

Hun ble spesialist i klinisk psykologi i 1989, og er medforfatter av flere bøker innen emneområdene psykologi, rus og behandling. Lossius er en flittig brukt foredragsholder, både nasjonalt og internasjonalt.

Bente Karlsen Røstad er tidligere rusavhengig, men har vært rusfri i over 15 år. Hun er utdannet gestaltterapeut og har jobbet 14 av disse årene i rusfeltet i bl.a. lavterskel, kommune, og i TSB. I dag jobber hun i RIO (Rusmisbrukernes interesseorganisasjon) som prosjektleder for RIO ReStart Recoveryskole og prosjektleder for RIOs nye prosjekt Kvinner-rus og skam, samtidig som hun også er brukerrepresentant for RIO.

Bente Karlsen Røstad sier selv at hun er en av de kvinnene og mødrene som sviktet sine egne barn: «Jeg trodde de ville få det bedre uten meg. Jeg er en av dem som ville dø på grunn av skam, og som ikke trodde det var mulig å få et verdig liv. Jeg tok feil.

Det er nettopp skammen som gjør det vanskelig å snakke åpent om disse tingene. Vi kan ikke fortsette å overse alle disse barna og kvinnene som trenger hjelp. Det er ingen som ønsker å bli avhengig av rusmidler. Det finnes utallige grunner til at rusavhengigheten begynner, og utallige grunner til at den fortsetter. Det er ikke disse svarene vi er ute etter her.

Det vi trenger er å snakke høyt om er å ufarliggjør både årsaker og konsekvenser. Vi må sørge for at skammen ikke blir kvelende, slik at frykten for å strekke ut en hånd og be om hjelp ikke blir for stor. Barna lærer av det vi gjør. Derfor må vi, som voksne, tørre å snakke om rus og skam.»

Tove Mathisen

Tove Mathisen er psykologspesialist og er tilknyttet fagstaben ved Borgestadklinikken. Hun har vekslet mellom å jobbe i rusfeltet og i akuttpsykiatri. Hun underviser og veileder i tema knyttet til forståelse og behandling av avhengighet, personlighetsproblematikk og selvmordsforebygging. Hun er også utdannet gruppeterapeut.

Erfaringspanel: Marius Sjømæling og Monika Landsverk

Avhengighet:

I panelet vil du møte mennesker med ulik egenerfaring om avhengighet. Hva er avhengighet for meg? Det er ett av spørsmålene vi stiller. Gjennom dialog vil vi innom tema som viktigheten av håp og motivasjon, holdninger og utfordringer knyttet til det å leve med avhengighet.  Her belyses også pårørendeperspektivet. Panelet ledes av Marius Sjømæling fra BAR.

Kvinner og rusproblematikk:

I panelet vil du møte Kari Lossuis sammen med kvinner med egenerfaring i rusproblematikk.  Gjennom dialog og debatt om aktuelle tema som skam, skyld, holdninger og utfordringer knyttet til det å være mamma med rusproblemer, vil du få ett ærlig og sterkt bilde på hvordan det er å være mamma og rusavhengig. Panelet ledes av Monika Landsverk som sitter i konferansens programkomite og som representerer brukerorganisasjonene Barn av Rusmisbrukere (BAR).

Runa Bjørn

Runa Bjørn

Runa Bjørn er uddannet cand. scient. pol. og projektleder på det samlede BRUS. Hun har bred erfaring i projektledelse og implementering på det sociale område, og har været en del af BRUS helt fra de første ideer til tilbuddet opstod i sommeren 2016. Hun er ansat som udviklingskonsulent i Udviklingsenheden i Socialforvaltningen i Aarhus Kommune, men er frem til 2019 dedikeret til projektlederopgaven i BRUS.

BRUS – Et dansk samtaletilbud til børn og unge, der vokser op i familier med rusmiddelproblemer

BRUS er et dansk tilbud til børn og unge i alderen 0-24 år, som vokser op i familier med stof- eller alkoholproblemer. Vi tilbyder støttende samtaler til børn og unge. Enten som individuelle samtaler, familiesamtaler eller som gruppesamtaler. Herudover har vi også en chat-linje og en brevkasse, hvor man kan henvende sig anonymt og få råd og vejledning. Besøg vores hjemmeside www.ProjektBRUS.dk eller find os på Facebook.

I sessionen vil vi fortælle om, hvordan vi arbejder. Vores erfaringer er, at man med relativt få samtaler kan nå rigtig langt i forhold til at hjælpe børn og unge i bedre trivsel. Vores erfaring er, at samtalerne:

  • Hjælper børn og unge til at bryde den ensomhed og skam, der kan være forbundet med at vokse op i familier med rusmiddelproblemer
  • Giver børn og unge et sprog for, hvad de oplever, at der sker med relationerne i familien
  • Giver dem konkrete mestringsstrategier til at kunne handle og passe på sig selv
  • Understøtter dialogen i familierne om, hvad det er de sammen slås med, og hvordan det påvirker dem hver især, samt hvilke forandringer, de kunne ønske sig at skabe i familien for at alle trives

Vi præsenterer også vores team af unge erfaringskonsulenter. De er en vigtig del i vores formidlingsarbejde både i forhold til fagprofessionelle og andre børn og unge på skoler og ungdomsuddannelser.

BRUS findes i 11 midtjyske kommuner, og er i alle kommunerne forankret i de kommunale rusmiddelcentre, der tilbyder rusmiddelbehandling til voksne. Tilbuddet er et godt eksempel på, hvordan kommuner gennem samarbejde, kan opbygge et tilbud af høj faglig kvalitet, hvor få i den enkelte kommune kan nå langt ved at være i et fagligt fællesskab med andre kommuner.

Idun Røseth

Idun Røseth er psykologspesialist med fordypningsområdet klinisk barne- og ungdomspsykologi. Hun har arbeidet ved PPT, DPS, BUP og jobber nå i sped- og småbarnsteamet v/Seksjon for familiebehandling, Sykehuset Telemark. Hun ferdigstilte sin doktorgrad i 2013 med avhandlingen “The essential structure of postpartum depression. A qualitative study”. Hun har en spesiell interesse for psykiske lidelser i forbindelse med fødsel og mor–barn-samspill utfra både et eksistensialistisk-fenomenologisk og et tilknytningsbasert perspektiv.

Kompleksiteten i overgangen til morsrollen og prosessen i å utvikle morsfølelser er ofte undervurdert og lite kommunisert både i forskning og i barselomsorgen. En ny studie viser at forekomsten psykiske vansker i forbindelse med fødsel er drastisk økende i Norge, noe som understreker behovet for økt kunnskap på feltet. Presentasjonen vil formidle forskning og kunnskap basert på klinisk praksis om vansker rundt morsfølelse og morsidentitet. Noen spørsmål som vil bli berørt er: Hvordan oppleves det å ikke føle kjærlighet for barnet sitt og hvordan kan vi søke å forstå dette fenomenet? Hvordan påvirker samfunnets forventninger og normer rundt morsrollen opplevelsen av overgangen fra å være datter til å være mor? Og til slutt, hva kan vi gjøre for å hjelpe mødrene som strever?

Anna-Carin Hultgren og Sølvie Eriksson

Sölvie Eriksson och Anna-Carin Hultgren arbetar som barnsamordnare inom Beroendecentrum Stockholm.

I Sverige finns ungefär två miljoner minderåriga barn. Undersökningar visar att c:a 8 % av barnen har minst en förälder som vårdats i slutenvård på grund av psykisk sjukdom och/eller beroendesjukdom. Om man inkluderar barn vars förälder vårdats i öppenvård på grund av beroendesjukdom eller har dömts för rattfylleri eller narkotikabrott stiger siffran till 17%.

Ny lagtext angående ansvar kring barn som närstående infördes i Sverige 2010, vilket innebär att hälso-och sjukvårdens personal särskilt ska beakta ett barns behov av information, råd och stöd om barnets  förälder eller någon annan vuxen som barnet varaktigt bor tillsammans med:

-har en psykisk störning eller en psykisk funktionsnedsättning

-har en allvarlig fysisk sjukdom eller skada eller

-har ett missbruk av alkohol eller annat beroendeframkallande medel  samt spel om pengar

-detsamma gäller om barnets förälder eller någon annan vuxen som barnet varaktigt bor tillsammans med oväntat avlider

Barnombud och barnsamordnare

Inom beroendevården i Stockholm sker för närvarande ett paradigmskifte från ett individperspektiv till familjeperspektiv!

Vi arbetar med barnperspektivet genom barnombud och barnsamordnare. Som barnsamordnare ansvarar vi för det systematiska arbetet med implementering av barnperspektivet. Barnombuden ska synliggöra barnen och föräldraskapet i det konkreta arbetet på mottagningar och avdelningar. Vår uppgift som barnsamordnare är att förtydliga barnombudens roll och att utbilda och stötta dem i deras roll. Bemötandet är oerhört viktigt inom beroendevården. Det handlar om att se människan bakom beroendet, ge ett respektfullt bemötande och att inte döma eller kritisera någon. Föräldrar behöver bli tryggade i att vi vill dem väl!

Vi arbetar med olika utbildningsinsatser till barnombuden t.ex. utbildningen ”Att stärka barn-och föräldraperspektivet vid missbruk och beroende”, metoden ”Föra Barnen på Tal” och modellen ”BRA-samtal, Barns Rätt som Anhöriga.” Vi anordnar regelbundet barnombudsträffar, handledning gemensamma utbildningsdagar och föreläsningar.

Föra Barnen på Tal

Syftet med metoden föra barnen på Tal är att stärka föräldraskapet och stödja barnets utveckling. Metoden har sin grund i förståelsen av hur beroendesjukdomen och eller den psykiska ohälsan påverkar föräldraskapet och barnen, samt kunskapen om hur viktigt det är att föräldern kan stödja barnets och tonåringens utveckling. Samtalen förs med föräldern/föräldrarna. Under 1-3 samtal utforskar behandlaren tillsammans med föräldern barnets och familjens situation. Metoden är manualbaserad. Gemensamt undersöker vi barnets/familjens behov av stöd. Föra Barnen på Tal-samtal kan erbjudas föräldern oavsett om barnet har identifierade problem eller ej.

BRA samtal – Barns Rätt som Anhöriga

BRA-samtal står för Barns Rätt som Anhöriga. Dessa samtal är ett sätt att ge barn och unga 7-18 år möjligheter att uttrycka sitt behov av information och stöd.
BRA-samtal är också ett stöd för medarbetare i hur de kan uppmärksamma och prata med barn i den här åldersgruppen. Och det är en hjälp för föräldrar att förmedla information och stöd till barnet.

Modellen för BRA-samtal Inledningsvis informerar man föräldrar och barn om BRA-samtal: barnets rätt att få information, råd och stöd. Därefter följer två samtals-teman som utgör själva erbjudandet till barnet och dessa är samtal om sjukdomen och samtal om stöd. Avslutningsvis handlar det om att i samråd med barnet göra en uppföljning tillsammans med föräldern.

Detta är ett förebyggande arbete för att fånga upp barn som är i en identifierad riskgrupp.

Karin Alexanderson og Sofia Lind

Karin Alexanderson, fil.dr. och forskare i socialt arbete vid Uppsala universitet i Sverige, numera med särskild inriktning mot barn som anhöriga till föräldrar med missbruksproblem samt barns delaktighet. Hon har arbetat 25 år i praktiskt socialt arbete innan hon disputerade 2006 vilket bidragit till ett intresse för att utveckla det sociala arbetets praktik mot det som kan kallas en kunskapsbaserad eller evidensbaserad praktik inom framförallt skola och socialtjänst. Hon har varit forskare i och projektledare för Skol-BIM projektet som ska presenteras på seminariet.

Sofia Lind, socionom och har under flera år arbetat med barn och familjer i social barnavård/socialtjänst. Numer är hon verksam som skolkurator i en grundskola i Uppsala kommun i Sverige. Hon har under sina yrkesverksamma år intresserat sig särskilt för barn som växer upp med förälders missbruk. Hon har varit en av två utvecklingsledare i Skol-BIM projektet.

Presentationen bygger på ett forsknings- och utvecklingsprojekt med syfte att utveckla skolans förmåga att upptäcka och ge stöd till barn vars föräldrar har missbruksproblem. Projektet bygger på intervjuer med 20 ungdomar, skolors dokumentation om dem, intervjuer med skolpersonal och med professionella de samverkar med samt ett utvecklingsarbete med kompetensutveckling och formulering av handlingsplaner i fyra svenska grundskolor. Till utvecklingsarbetet knöts en referensgrupp där en del av de intervjuade ungdomarna ingick.

Randi Stornes

Randi Stornes

Randi Stornes har medisinsk embetseksamen fra Göttingen i Tyskland i 1997. Hun har jobbet 20 år som barnelege på henholdsvis Drammen sykehus, Haukeland universitetssykehus og nå på Sykehuset Telemark.

Hun er seksjonsoverlege på nyfødt intensiv med ansvar for syke nyfødte og nyfødte utsatt for rus i svangerskapet, og har medisinsk oppfølgingsansvar for barn av mødre i LAR.

Foredraget skal gi en presentasjon om hvordan vi praktisk jobber med observasjon, behandling og oppfølging av barn utsatt for rus i svangerskapet. Det vil handle om tverrfaglig arbeid i forhold til foreldre, støtteapparat både i forkant, under og etter opphold i nyfødtavdelingen.

Tor-Johan Ekeland

Tor-Johan Ekeland er professor dr.philos. i sosialpsykologi ved Institutt for sosialfag, Høgskulen i Volda. Han har bistilling ved Høgskolen i Molde, og har tidligere arbeidet ved Universitetet i Bergen og Nordiska Halsevårdhøgskola (NHV) i Gøteborg.

Utgangspunktet for foredraget er den tilsynelatende store økning i individuelle vansker i nyere tid, spesielt blant ungdom i form av spiseforstyrrelsene, selvskading, relasjonsskader og atferdsproblem, personlighetsforstyrrelser, angst og depresjon. Hvor kommer lidelsene fra? Helsefagene har en tendens til å lukke seg inne i de individuelle forklaringene, enten i pasientens psyke eller biologi. I foredraget vil jeg argumentere for at lidelsene først og fremst er kulturelle patologier – i hovedsak en konsekvens av en kulturelt skapt ubalanse mellom individet, og de fellesskap som skaper individualitet.

Yngvar Torjussen

Yngvar Thorjussen

Yngvar Thorjussen er utdannet lege fra Universitetet i Oslo og er spesialist i rus- og avhengighetsmedisin. Han har 10 års erfaring med gravide rusmiddelbrukere og gravide i LAR, og er mye brukt som foreleser rundt disse temaene, bl.a. for kommende legespesialister. Han har jobbet mange år med avrusning og ellers vært innom alle deler av tverrfaglig spesialisert rusbehandling.

Thorjussen er nå ekstern faglig leder av pakkeforløp gravide og rusmidler i regi av Helsedirektoratet. Pakkeforløpet er planlagt ferdig i juni og skal implementeres høsten 2018. Han sitter også i utvalget som reviderer Retningslinjene for gravide i LAR.

Foredrag i plenum:

I dette innlegget vil Thorjussen presentere sentrale deler av pakkeforløpet for gravide med rusproblemer og hva dette vil kreve av hjelpeinstanser i kommuner, institusjoner og sykehus.

Parallellsesjon:

Det har de siste årene vært kontroverser og debatt omkring Helsedirektoratets retningslinjer for behandling og oppfølging av gravide i LAR. Fagfolk, barneombud, brukerorganisasjoner, politikere og media har engasjert seg og omtalt dette. Et konsensusutvalg ble nedsatt og deres rapport førte til endring i anbefalt praksis i påvente av en revisjon av Retningslinjen. Yngvar Thorjussen er hentet inn som del av fagekspertisen som jobber med de reviderte retningslinjene.

I innlegget vil han presentere arbeidet som er gjort og de dilemma som er diskutert om tema som bruk av legemidler i graviditet, nedtrapping av LAR medisin i graviditet og spørsmål om prevensjon for kvinner i fruktbar alder i LAR.

Fred Rune Rahm

Fred Rune Rahm er lege og jobber som seniorrådgiver i KoRus – Sør.

Han har mange års erfaring som lege fra allmennpraksis og spesialisthelsetjeneste (rus og psykiatri). I tillegg har han jobbet med bedriftshelsetjeneste og organisasjonsutvikling.

Kreativt verksted: Erfaringsutveksling der du kan løfte fram egne problemstillinger.

Innledere fra brukerorganisasjoner

Brukerorganisasjoner

I denne parallellsesjonen over 2 x 1 time møter dere Tommy Sjåfjell (A-larm), Marius Sjømæling  (BAR), Michael Lindholm (LMS), og Renate og Cecilie som begge er mødre og har egenerfaring med tidligere rusmisbruk.

Bakgrunnen for deres innlegg er den recoveryorienterte pasientundervisningen «Et bedre liv», som har vært gjennomført  i rusinstitusjoner over hele landet og som er støttet av Extra-stiftelsen.  Dette er et samarbeidsprosjekt mellom tre nasjonale bruker- og pårørendeorganisasjoner; A-larm, Barn av rusmisbrukere (BAR) og Landsforbundet mot stoffmisbruk (LMS).

De kommer til konferansen med sine erfaringer og sin undervisning- tilpasset målgruppen på konferansen, som først og fremst er fagfolk. Tommy, Renate og Cecilie har alle egen erfaring med rusavhengighet. Renate og Cecilie er begge rusfrie i dag og er mødre. Michael og Marius representerer de pårørende. Felles for innlederne er at de deler av egenerfaring. Gjennom foredrag og samtale ønsker de å være med og skape håp og presentere en metodikk hvor bruker- og pårørendeorganisasjoner er naturlige samarbeidspartnere i pasientundervisning.

BTI i Siljan kommune

Anne Pernille Flatebakken er rådgiver KoRus-Sør, og har faglig bakgrunn fra grunnskolen som lærer, inspektør og rektor.

Fra Siljan kommune: Oppvekstsjef Torny Strand Moripen,  lærer Ann Christin Allum og lærer Hege Ekornrød Ulsnes.

I denne parallellsesjonen vil Anne Pernille Flatebakken, KoRus – Sør, beskrive hovedelementer i BTI-modellen. De tre representantene fra Siljan kommune skal dele erfaring fra arbeidet med å utvikle og implementere egen BTI-modell.

Mer om BTI:

Helsedirektoratet har tatt initiativ til utvikling av samhandlingsmodellen som går under navnet BTI, eller Bedre Tverrfaglig Innsats. Bakgrunnen for satsingen på BTI i Norge var blant annet en rapport fra Helsetilsynet i 2009 (rapport 5/2009) som avdekket alvorlig svikt i kommunenes arbeid med å fange opp, utrede og følge opp barn og unge som en er urolig for. Kompetansesentrene på rusfeltet har fått i oppgave å spre informasjon om modellen. Kompetansesenter rus – region sør (KoRus-Sør) har fått nasjonalt koordineringsansvar fra 2018.

Hovedmål med BTI arbeidet er:- Tidlig intervensjon, – samordning, – medvirkning

Målgruppen for BTI er gravide, barn, unge i alderen 0 – 24 som en er urolig/bekymret for.

I BTI arbeidet er vi opptatt av at hjelpen skal tilbys både tidlig i livet, allerede i graviditet når det er aktuelt. Videre skal innbyggerne få tilbud om hjelp på et tidlig tidspunkt ved utvikling av et problem.

BTI modellen har to hovedelementer, en handlingsveileder for ansatte og en stafettholder og logg for det enkelte barn/ungdom.

Handlingsveilederen består av fire nivå. Nivå 0 beskriver hvordan en ansatt ved uro for et barn kan avklare sammen med den det gjelder om det er grunn til tiltak. Nivå 1 beskriver oppstart og gjennomføring av aktuelle tiltak i egen enhet. Nivå 2 beskriver hvordan samarbeid skal organiseres når det er to enheter som samarbeider med bruker. Nivå 3 beskriver det komplekse samarbeidet mellom bruker og flere enheter.

Alle nivå er igjen delt inn i trinn, som beskriver prosessen i arbeidet. Til hvert trinn er det knyttet praktiske verktøy, som mal for samtykkeerklæring, veiledning for samtaler, oversikt over kommunens tiltak o.a.

Den enkelte kommune utarbeider sin egen handlingsveileder. Den skal bygge på det kommunen har fra før, men her er det også gode muligheter for å søke inspirasjon hos andre kommuner som har kommet lengre i arbeidet.

Her finner du mer informasjon om BTI:

http://tidliginnsats.forebygging.no/Aktuelle-innsater/BTI/

Judith van der Weele

Judith van der Weele er psykologspesialist, og har i 25 år arbeidet i feltet vold, traumer og kultur. Hun har i en årrekke veiledet Blå kors i sitt arbeid med minoritetsperspektivet i behandling, og er forfatter av artikler innen traumatisering og kultur.

Teater Lindbäck: «Är du nykter?»

I denne forestillingen følger vi et barns oppvekst med alkoholisme og psykisk sykdom og blir kjent med hennes overlevelsesstrategier. Dette er Anette Lindbäcks egen historie. Hun er en anerkjent svensk skuespiller ansatt ved Malmø Stadsteater og Riksteateret.

Marit Kamøy

Marit Kamøy er bydelsoverlege i bydel Sagene i Oslo Kommune og var leder for styringsgruppen for prosjektet «Tverrfaglig Familiestøtte».

Prosjektet gikk over tre år i perioden 2014-17 og er etter avslutning videreført i litt ulike former i bl.a. «Nye Familier» og «Barnehjernevernet» i Oslo kommune. Prosjektet frambrakte unike og interessante erfaringer om hvordan rigge gode lavterskeltilbud og tidlig forebyggende intervensjon innen psykisk helse/rus; hvordan engasjere fastleger i utviklingsarbeid; hvordan styrke sårbare foreldres kompetanse på tilknytning? Vi vil presentere funn og utfordringer knyttet til implementering.

Astrid Swan Croucher og Jorunn Bøe

Astrid Swan Croucher er utdannet barnevernspedagog, har videreutdanning i rus og avhengighet og er godkjent veileder. Hun har arbeidserfaring fra Uteseksjonen, Barnevernsvakten, Barnevernstjenesten i Stavanger og ledet et helseteam i perioden 2011-2013. Som frivillig i organisasjonen Norway House i Kambodsja, har hun arbeidet med helse- og utdanning for barn og unge på et barnehjem der. Hun har vært ansatt som barne- og pårørendekontakt ved Rogaland A-senter siden 2014. Hun er også med i Stavanger kommunes psykososiale kriseteam.

Jorunn Norås Bøe er utdannet barnehagelærer, og har jobbet som styrer i barnehagen til Rogaland A-senter i 20 år. Hun har jobbet som barne- og pårørendekontakt i to år og vært prosjektleder for opplæringsprogrammet «Barn i rusfamilier». Bøe har videreutdanning i systemisk praksis og familieterapi.  Hun har vært ansatt som familieterapeut siden 2016 ved poliklinikken og leder for familieteamet.

Innlegget vil handle om:

  • Våre roller som barne- og pårørendekontakt og leder for familieteamet på RAS
  • Betydningen av å ha en strategisk plan og gode rammer i arbeidet med barn som pårørende og deres familier
  • Gjennomføring av barne- og familiesamtaler
  • Ytre faktorer som hvilke rom er egnet til disse samtalene – innredning av disse og hvilke virkemidler bruker vi i samtalene våre, f.eks. spill, bøker, dukker

Lars Lewerth og Helén Olsson

Helén Olsson är socionom med vidareutbildning i systemteori och med 30 års erfarenhet av socialt arbete. Många år inom socialtjänstens olika verksamheter samt 13 år inom Trappans stödgruppsverksamhet i Uppsala för bl a barn i familjer med missbruk och psykisk ohälsa. De senaste fem åren som utvecklingsledare inom Regionförbundet Uppsala län med nationella och regionala projekt som handlar om barn i missbruksmiljöer. Utbildningsansvarig för Childrens Program i Sverige. Utbildad instruktör vid Hazelden Betty Ford Foundation, USA. Helén har även egen erfarenhet av att växa upp med missbruk i familjen, föreläser också om medberoende och barn som anhörigproblematik.

Lars Lewerth har sedan 20 år tillbaka arbetat som projektledare med en rad förebyggande insatser inom ramen för alkohol och drogproblematik. Är i grunden radiojournalist med flerårig verksamhet inom Sveriges Radio. Lars har producerat filmer och påverkansprogram inom preventivt arbete både i Sverige och i USA när det gäller tex rattfylleriproblematiken. Producerat ett antal preventionsprogram som använts i Sverige, som tex ”Don ́t drink & drive”- kampanjen utlyst av Trafikverket i kommunikation med den unga generationen. Har egen erfarenhet av alkoholberoende sen 27 år tillbaka. Lars är idag verksamhetsledare för Childrens Program i Sverige, utbildad vid Hazelden Betty Ford Foundation, USA, föreläser också om alkoholberoende och dess konsekvenser.

Childrens program – ett förebyggande program för barn som växt upp med föräldrar med missbruksproblematik, där även den förälder det berör, också deltar i  programmet. Metoden skapar bland annat en unik möjlighet för barnen att berätta för sin förälder: ” Hur det blev för mig när mamma eller pappa drack eller tog droger.

Ett värdefullt möte för att kunna återskapa en hållbar relation där barnen får insikter som minskar skuld och skam samtidigt som det ger föräldern styrka i sitt tillfrisknande.

Mattias Øhra

– I jakten på å realisere seg selv har det blitt et tabu å være helt alminnelig, sier pedagog Mattias Øhra. Til daglig er han høgskolelektor ved Høgskolen i Sørøst-Norge. Øhra vil tematisere de omkostningene som ligger bak dagens krav om konstant selvutvikling og selvrealisering.